Linnéas död.
Töcknet i Linneas huvud började lätta så smått då hon släpades bort längs den stenlagda korridoren. Först när den väldige mannen stannade för att låsa upp ännu en dörr upptäckte hon att hon var naken. Paniken spred sig i henne och hon började förtvivlat försöka slita sig lös från mannen. Han tystade henne med ett slag över ansiktet. Linnea kände hur blodet strömmade ur hennes näsa vilket påminde henne om hur lätt hon som barn haft att blöda näsblod.
Mannen grymtade till och slängde in Linnea i ett dunkelt litet rum. Enda möblering hon kunde se var madrassen på golvet. Linnea kröp snyftande ihop i ett hörn medan mannen låste dörren efter sig. Skräckslaget ser hon på när mannen drar av sig sina smutsiga byxor och blottar sin stora lem. Han går fram och lyfter upp henne på madrassen. Hans grova händer griper tag om hennes lår, drar isär dem och han tränger med ett par hårda stötar in i henne. Linnea känner hon är nära att brista men hennes slag och sparkar tycks inte bekomma mannen det minsta.
Efter vad som för Linnea känts som flera timmar känner hon hur hon fylls av mannens säd och han drar sig ur henne. Än större förtvivlan fyller Linnea då hon ser mannen gå och låsa dörren efter sig.
När ska hon få komma härifrån?
De måste sakna henne där hemma nu.
